Kungl. Utrikes
Departementet

                                                                                                                                        Stockholm den 19 december 1940.
                                                                                                                                                 Strängt förtroligt.
     ang. den finska frågan       


Broder

    Härmed ber jag få meddela att, enligt vad Assarsson telegrafiskt inberättat, Paasikivi igår eftermiddag kallades till Molotov.

    Molotov förklarade därvid, att han väntat att från Helsingfors erhålla svar på sitt meddelande av den 7 december. Han undrade, om Finlands utrikespolitik redan hade underställts Stockholm, då svaret i stället kommit genom den svenske ministern i Moskva. Paasikivi svarade, att så hade skett, enär det vore naturligt, att båda länderna vore lika intresserade, samt uppläste därefter den förklaring, som anbefallts av finska regeringen och som i huvudsak överensstämde med den av Asassarson avgivna. Molotov svarade, att sovjetregeringen vidhölle den ståndpunkt, som tillkännagivits i des meddelande av den 7 december och redan uttryckte i hans tal av den 29 mars. Han förklarade, att Sverige och Finland önskade rubba status quo, under det att Sovjet önskade bibehålla det. För den händelse, att tanken realiserades, skulle Finland ej längre vara berättigat utan Sveriges samtycke förhandla med Sovjetunionen, vilket Paasikivi bestred.

    Molotov uppehöll sig länge vid den passus i den svenska deklationen, i vilken förklarades, att svenska regeringen förutsatte, att förståelse för tanken skulle vinna även i Berlin, oaktat man förklarat sig ej hava tillfrågat tyska regeringen. Sonderingar måste dock hava gjorts. Paasikivi sade sig icke känna till något därom liksom icke heller till frågan, hur Amerikas Förenta Stater och Storbritannien komme att ställa sig. Molotov syntes icke fästa något avseende vid Paasikivis argumentering utan upprepade, att sovjetregeringen vidhölle sitt meddelande, vilket han betecknade såsom en varning ("predupresjdjenije") till finska regeringen.

    Molotov slutade samtalet med att, ehuru man gärna ville behålla Paasikivi i Moskva, man lika gärna skulle hälsa honom såsom Finlands president.

    Molotov förde hela samtalet i älskvärd ton.

Söderblom

Herr Envoyén m.m.
    A.Richert, Berlin.
    S.Sahlin, Helsingfors.

xp 19/12 med kurir. AA.


19/12 Promemorian utskriven i 4 exemplar.
1 ex. med handbrev till Sahlin, Hfors
1  "   "     "       "  Assarsson, Moskva
1  " lämnat i handom till env.Richert

P.M.
    1. Under hösten ägde samtal under hand rum mellan svenska och finska vederbörande angående möjligheterna för ett närmare politiskt samarbete mellan Sverige och Finland syftande till en samordnad utrikes- och försvarspolitik. Meningen var, att efter ytterligare överväganden frågan skulle underställas vederbörande instanser i de båda länderna och sonderingar verkställas i Berlin och Moskva. Det rådde nämligen enighet om att ingenting positivt skulle företagas med mindre det konstaterats, att inga betänkligheter eller missförstånd gjorde sig gällande vare sig i Moskva eller i Berlin.

    2. Vid besök hos Söderblom den 2 november frågade von Below, huruvida något vore i görningen mellan Sverige och Finland, varom han vagt hört talas. Han erhöll därvid meddelande om att samtal påginge om ett närmare samarbete mellan dessa båda länder. Något resultat hade ännu ej nåtts, men om de svensk-finska planerna toge fastare form, vore avsikten att upptaga saken med tyska regeringen. Söderblom lämnade därutöver vissa allmänna informationer rörande utgångspunkten för de svensk-finska samtalen.

    3. Vid besök hos utrikesministern den 5 november meddelade fru Kollontay, att hon från finskt håll erfarit, att Sverige och Finland planerade ett närmare samgående. Hon ville avråda från ett dylikt steg, som i Moskva skulle betraktas med största misstänksamhet.

    4. Vid envoyen von Grundherrs besök i Stockholm i mitten av november berörde utrikesministern frågan om ett svensk-finskt närmande. Jan förutsatte å svensk sida, att ett sådant närmare samarbete låge i Tysklands intresse, och ehuru man väl erinrade sig den ryska inställningen till ett svensk-finskt försvarsförbund i mars, ville man ej uppgiva tanken på att övervinna Rysslands motstånd mot ett svensk-finskt samgående ej riktat mot Ryssland. Den omständigheten, att saken nu nämndes för hr von Grundherr, vore ej att betrakta såsom något slags sondering eller officiell delgivning, i synnerhet som saken befunne sig på ett helt förberedande stadium. Om man från tysk sida skulle önska delgiva oss sina synpunkter, hade man å svensk sida emellertid givetvis ingenting häremot.

    5. Den 7 december uppkallades finske ministern i Moskva till Molotov, som uppläste en förklaring av innehåll, att sovjetregeringen från sitt sändebud i Sverige erfarit, att mellan Sverige och Finland en överenskommelse skulle förberedas att underställa Finlands utrikespolitik Stockholm. Sovjetregeringen ansåge, att en dylik överenskommelse skulle betyda likvidation av fredsfördraget av den 12 mars 1940.

    6. Den 14 december framförde svenska ministern i Moskva till Molotov med hänvisning till meddelandet till finske ministern muntligen, att vad som förekommit vore, att svenska regeringen övervägt upptaga en diskussion om ett närmare samarbete, varvid fråga kunde bliva även att koordinera Sveriges och Finlands utrikes- och försvarspolitik. Utgångspunkten hade varit önskvärdheten även för Sverige, att Finlands läge stabiliseras på basis av status quo. Några förslag förelåge emellertid ej. Någon sondering i Berlin hade icke heller ägt rum.

    7. Enligt vad svenske ministern i Moskva den 18 december inberättat, har Molotov under hänvisning till det samtal, som ägt rum med svenske ministern, meddelat finske ministern i Moskva, att sovjetregeringen vidhölle den ståndpunkt, som av Molotov tillkännagivits vid samtalet den 7 december med finske ministern.

    8. Under rådande förhållanden avser man från svensk sida tillsvidare ej vidtaga någon åtgärd i denna sak.

Stockholm den 19 december 1940.


Källa: Riksarkivet. Utrikesdepartementets 1920 års dossiersystem: Bihang till HP1 Af: 2 "Finska frågan": 121. 

Till Vinterkriget

Finland i stormaktspolitiken