angående bekräftande af Storfurstendömet Finlands konstitution samt om densammas bringande i dess fulla tillämpning.Manifest
Såsom innehavare af statsmakten i dess helhet hafva vi härmed velat ytterligare bekräfta Storfurstendömet Finlands religion och grundlagar samt de rättigheter och privilegier, detta lands alla medborgare, så högre som lägre, enligt landets konstitution tillkomma, lofvandes att bibehålla allt detta oförryckt i sin fulla kraft.
Tillika hafva vi funnit följande åtgärder nödiga för att återbringa denna konstitution i dess fulla tillämpning.
Alltså vele vi till kraft och verkan upphäfva de till Nådiga manifestet af den 3/15 februari 1899 hörande grundstadganden; ministerrådets Nådigst fastställda beslut af den 26 maj (8 juni) 1908, angående ordningen för föredragningen af finska ärenden; samt den utan Finlands Landtdags samtycke utfärdade lagen af den 17 (30) juni 1910, angående ordningen för utfärdande af Finland berörande lagar och författningar af allmän riksbetydelse, äfvensom alla på grund däraf utgifna lagar och administrativa förordningar. Nådiga förordningen af den 20 maj (2 juni) 1904 angående utsträckande till Finland af verkan utaf författningarna om förvaltningen af trupper i fält, förvaltningen af fästningar samt stadgandena rörande orter, som förklarats i krigstillstånd, äfvensom alla i anledning af det pågående världskriget utfärdade, mot Finlands författning stridande stadganden, skola, när kriget slutar, tillika upphöra att gälla. Dessutom skall Nådiga manifestet af den 31 maj (12 juni) 1890 angående postväsendet i Storfurstendömet Finlands samt de i Nåder den 30 september 1909 fastställda temporära bestämningarna angående ordningen för Kommunikationsministerii uppsikt öfver de finska järnvägarna upphöra att gälla.
Senaten för Finland anbefalles att med afseende å öfriga under de senare åren i strid med finsk lag utfärdade stadgandet till oss inkomma med förslag till nödiga rättelser.
Alla de personer, hvilka gjort sig skyldiga till politiska eller religionsbrott eller öfverträdt lagen af den 20 januari 1912 angående öfriga ryska undersåtars likställande i afseende å rättigheter med finska medborgare eller eljest för sin öfvertygelse och verksamhet i politiskt hänseende blivit satta i fängelse eller från Finland förvisade, skola erhålla fullständig amnesti samt befrias från straff och åtal och, såvitt de äro fängslade, omedelbart frigifvas.
Finlands Landtdag, som vi beslutit med det snaraste sammankalla, skall föreläggas förslag till ny Regeringsform för Storfurstendömet Finland och, där omständigheterna sådant påkalla, därförinnan förslag till särskilda grundlagsstadganden, genom hvilka landets författning utvecklas. I synnerhet skola i dessa förelag förtydligas och utvidgas Landtdagens befogenheter i allseende å motionsrätt samt å fastställande af Statens inkomster och utgifter, jämväl sålunda att den Finlands folk af ålder tillkommande själfbeskattningsrätt utsträckes till att omfatta tullbeskattningen, äfvensom af folkrepresentationen antagna lagarna regelrätta befordran till stadfästelse tryggas. Likaledes skall, till Landtdagen aflåtas lagförslag om rätt för Landtdagen att kontrollera styrelseledamöternas i Finland ämbetsåtgärder, likasom ock förslag till lag angående en oberoende högsta domstol samt till tryckfrihetslag och lag om föreningar.
Genom denna statsakt afgifva vi en högtidlig försäkran om okränkbarheten af den rätt till inre självständighet, nationell odling och egna språk, hvilken på grund af landets konstitution tillkommer Finlands folk. Vi uttala den fasta tillförsikt att aktning för lagarna skall hädanefter förena Ryssland och Finland i ömsesidig vänskap till lycka för Rysslands och Finlands fria folk. Petrograd, den 7/20 mars 1917.
Biträdande Kommissarie för Statssekretariatets för Storfurstendömet Finland angelägenheter D. Protopopov.
Expeditionschef vid Temporära Regeringens
*) V.D. Nabokov (1870-1922, kadettpartiet dvs. konstitutionella demokrater) var fadern till den berömda författaren Vladimir (V.) Nabokov (1899-1977). En bild av V.D. Nabokovs grav i Berlin.
Till den första Provisoriska regeringen (3.3.-15.5.1917) hörde följande ministrar:
Ministerrådets ordförande och inrikesminister Furst G.E. Lvov, 1861-1925, kadett (konstitutionell demokrat).
Och även följande, som icke underskrev manifestet:
I Kadettpartiets program (punkt 26) från år 1906 krävdes full återställning av Finlands grundlag.